Nu är dom så pass stora, så att det känns rätt lugnt.. Inte så mycket planering krävs.. lite mat, lite fika och nån lek och sen brukar det lösa sig..
Jag jobbade hemma och kunde börja ställa ordning bord och sånt innan barnen kom hem. Sen dukade Mathilda och gjorde fint. Jag fixade med pizzabitar och blandade saft och donade..
Det var så bra tajmat att Melker skulle på kalas samma dag, så Micke åkte i väg med honom och lämnade oss ensamma här hemma.
Halv sex kom tjejerna.. började med presentleken "Snurra flaskan".
Vid sex var det klart och då var det dags att äta.. då börjades det.. Mathilda hade gjort bordsplacering för så ville hon ha det, och då var det "Jag vill inte sitta brevid henne" och några av tjejerna började flytta runt lapparna.. Vilket såklart gjorde Mathilda besviken.
Det var framförallt två av kompisarna som inte var speciellt roliga att ha att göra med i stor skara.. Högljudda och allmänt tjafsiga..
Mathilda hade en lek inplanerad, och delade in dem i lag. Samma visa då; "Jag vill inte vara med" och "Jag vill inte vara med i hennes lag". Då fick jag ryta i från..
Leken blev kul och lyckad. Tack och lov..
Sen körde dom dansstopp en stund, givetivs tjafsades det en del då med. Aptrist!
Efter fikat så blev det riktigt tjurigt då en av tjejerna ville rita i Mathildas nya bok, och det ville inte Mathilda. Tjejen började gråta och ville åka hem.. Jag var så less på henne vid det laget att jag direkt ringde hennes mamma och bad henne hämta dottern. Hon skulle fan inte få fortsätta förstöra för Mathilda. Resten av kalaset blev lugnt..
Det var såå skönt när föräldrarna hämtat sina barn! Vi bestämde oss tillsammans för att det här var sista gången vi körde den här typen av kalas..
Mathilda var trots allt nöjd med sitt kalas, och det känns ju bra såklart!
Jag var sååå trött på kvällen, och la mig strax efter 22.. somnade OMG...
Mathilda dekorerar tårtan
Snurra flaskan/paketöppning
Pizzaätande
Lektajm - slår man 1:a eller 6:a med tärningen får alla i laget ta varsin Kinapuff.
Det gällde att först få slut på godiset i skålen.
Det gällde att först få slut på godiset i skålen.
Vinnarlaget!
2 kommentarer:
Usch vad jobbigt! Man blir ju helt slut. Speciellt av tjejkalas...
Fredrik har lovat att annordna alla Jennas barnkalas. Jag har gjort mina tycker jag.
I år fyller min äldsta 18, och alla hans kompisar också. Det är en annan slags kalas med andra bekymmer ; )
Nä, vi får se fram emot våra 40-årsfester i stället, eller hur?
ja herre gud, barnkalas kan minsann vara en utmaning ... blä vad trist med bortskämda/ouppfostrade ungar som ska ha det som dom vill och börjar gråta om dom inte får det. om dom dessutom börjar förstöra för den som har kalaset, går det ju inte. bra att du röt ifrån och sen ringde föräldrarna. och skönt att mathilda ändå var nöjd. kram!
Skicka en kommentar