Julen 2020

Även julen blev annorlunda såklart. Det rekommenderades att man skulle fira julen med enbart sin närmsta krets, och därför valde vi i år att bara fira ensamma i familjen.

Efter veckor av mörker, solen visade sig inte på veckor, så var det sol på julafton. Fantastiskt! Efter frukost åkte vi ner till Ärlinghem för att vinka till mormor & önska God Jul. Hon ha tyvärr inte mått något vidare senaste tiden, så vi fick nöja oss med att vinka utanför fönstret.

Sedan åkte vi hem, och  Micke och jag gick en promenad i skogen med Harry. Stannade och fikade lite, och Harry fick leta upp sin julstrumpa. Supermysigt! Vi hann inte med kyrkan, så vi tände ljus i skogen i stället..

Sedan gick vi hem till mamma & pappa och tog åt gröt och skinkmacka i uterummet. Bytte lite julklappar innan vi bröt upp och gick hem igen.

Hemma kollade vi på Kalle, fixade mat och åt ganska länge. Sen tog vi det lugnt en stund innan vi öppnade julklappar. Jag hade varit väldigt snäll och fick en massa julklappar.

Det blev en väldigt mysig och skön julafton!

Juldagen och annandagen bjöd på snö. Fantastiskt! 

Tyvärr töade snön bort igen sen, men vi fick njuta av lite vinter i alla fall.

Hösten 2020

Det blev en annorlunda höst, precis som våren blev annorlunda. 

Vi fortsatte att jobba hemma, fortsatte att hålla ned sociala kontakter och så vidare. Mathilda började på lärarutbildning på Uppsala Universitet, Melker började 9:an och handbollen drog igång igen. Men Corona fanns där som en tung blöt filt.

I mitten av oktober så ökade smittan och restriktionerna skärptes på nytt. Mathilda övergick till distansundervisning och all tävlingsverksamhet inom handbollen ställdes in. Spelare födda tidigare än 2005 fick inte heller träna, och då Melker spelare med de som är födda 03-04 så ställdes samtliga träningar in. Melker kunde däremot fortsätta träna tillsammans med 06'orna, så det har varit bra för honom! Det tråkiga var att Sverige-cupen ställdes in, det var 05'ornas tur i år, så det kommer inte fler chanser där. Supertrist när det är något man längtat efter i alla år.

Samtidigt har hösten varit helt fantastiskt då vi fick in Harry i våra liv <3 

27:e augusti fick vi träffa honom första gången

18:e september var det dags att hämta hem honom

Jag gick in i detta med tanken om att det skulle bli skit-jobbigt att ha valp, och det var nog en bra inställning. Det har varit mycket lättare än jag föreställt mig! Första två veckorna var det väldigt mycket enklare än jag trott. Sedan kom en period med intensivt bitande - då jag stundtals undrade vad vi givit oss in på. Men efter kanske två veckor så avtog det också.

Han har varit rumsren sedan han var 12 veckor, han har sovit hela nätter nästa hela tiden. Han har ätit bra, bara bitit sönder två sladdar (än så länge..)

Vi har inte bara fått in Harry i våra liv, utan vi har även fått ett nytt bekantskapsgäng då vi ses med hela valpkullen regelbundet. Så himla kul och givande! 

Vi har gått valpkurs tillsammans, vi har varit och testat valpagility, vi har kört valpspår och rallylydnad. Superskoj!

Så även om det mesta var skit med 2020 - så fanns det en stor ljusglimt <3