I dag fick jag en fråga av Monica om jag inte skrivit nåt i bloggen på länge.. och ja.. det hade hon ju förbaskat rätt i.. Det är ju toklänge sen jag skrev nåt ju...
I natt var jag uppe och stökade lite med Melker runt 01 och jag minns att jag konstaterade att det var skönt att jag hade många timmar kvar att sova.. förmodligen var det den känsla jag hade med mig när jag toksnoozade i morse.. Klockan var ställd på 05:46 (måste alltid stå på nåt med 6 i slutet har jag konstaterat.. ) och 06:34 vaknar jag av att telefonen ringer.. Jävlar, jävlar, jävlar - det var Monica.. hon stod på stationen och väntade på mig. Phew!
Jag kastade mig upp och gjorde mig klar på fem minuter och stack iväg.. jag ville liksom inte hamna i köerna.. Monica skulle tagit tåget, men nu när det gick så snabbt så kunde hon åka med ändå. Alltid lika trevligt med sällskap! På eftermiddagen när jag åkte hem fick jag med mig både Monica & Maria hem. Dubbelt så trevligt :)
Jag hade en bra dag på jobbet och fick väldigt mycket gjort. Gick hem med en skön känsla, men sen när jag kom hem fick jag tokont i huvudet.. som tur var gick det över nu på kvällen..
Sen sist har ju Mathilda fyllt år - och det är värt ett eget inlägg!
5 kommentarer:
Kul att du bloggade igen nu då.. :)
Och tack igen för alla skjutsningar till & från jobbet (igår var det visst ersättninsgbussar mellan Rosersberg & Märsta så där hade vi tur).
Kram!
Håller med Monica. Kul att du bloggat igen.
Puss o kram
Fyyyy för att försona sig, skönt att det gick bra ändå.
Välkommen tillbaka, har oxå undrat och saknat.
Kraaaaaaaam
Monica;
Tack själv för sällskapet!
Det är så trevligt :)
Mamma;
Puss & kram på dig med!
Sabina;
Nä.. det är inte kul.. nu gick det ju bra i alla fallö..
Kram!
Monica;
Tack själv för sällskapet!
Det är så trevligt :)
Mamma;
Puss & kram på dig med!
Sabina;
Nä.. det är inte kul.. nu gick det ju bra i alla fallö..
Kram!
Skicka en kommentar