måndag, november 18, 2013

Vad hände sen då...

Jo.. på torsdagen i veckan efter operationen kom Micke hem. Då mådde han helt okej och hade börjat ta promenader. Till och med lite för mycket promenader så att han fick förmaningar om att ta det lugnt...

Första tiden gick vi dubbelt här hemma, dvs jag lämnade och hämtade barn och fixade med middag och allt annat. Men rätt snabbt så klarade Micke av att ta hand om barnen på morgonen, och jag kunde dra tidigt till jobbet.

Kom hem och fixade middagen och kvällsbestyren första tiden, men efter ett tag kunde Micke även hjälpa till med den biten och kunde då avlasta mig.

Nu de senaste veckorna så har jag jobbat ganska mycket, och Micke har tagit ett stort lass hemma.
Micke mår riktigt bra, och blir piggare och piggare för varje dag som går!

Förra veckan drog hjärtgympan inne på Karolinska i gång. han åker dit två dagar i veckan och gympar med andra nyopererade.

Första tiden gick han till VC minst två gånger i veckan för att kolla PK-värdet för att hålla koll på Waranet. Det brukar kunna vara rätt knepigt att få till rätt nivår - men för Micke har det inte varit några problem alls. Värdet har legat stadigt. När han kollade i förra veckan så fick han nu dosering för tre veckor framåt. Skönt!

Redan tre veckor efter OP så åkte vi ner till Nävekvarn. Tanken från början var att jag och barnen skulle åka ner, men Micke var så pass pigg så att han fixade att hänga med.

Orkade till och med en heldag på Kolmården! Vi var där på Halloween-firande. Himla mysigt!

Annars har det mest varit handboll, handboll, handboll.. Mycket matcher och träningar för Mathilda. I helgen var även Melker på sin första handbollsträning - och det gillade han!

Jag var uppe strax efter fem i morse, så nu är jag trött.. Sängen ropar på mig! Godnatt!

1 kommentar:

Sabina sa...

Härligt att det går så bra för honom. Ja för hela familjen förstås.
Du måste dock ta det liiiite lugnt med allt jobbande. Andas å vila oxå.

Kraaaaaaam på dig