På midsommardagen funderade jag ändå på om vi borde ringa veterinären och kolla, men det var stängt överallt och jag tänkte att jag får ta det när jag kommer hem från Nävekvarn på tisdag. Hon verkade ändå någorlunda pigg på söndagen då jag åkte.
På måndag eftermiddag när Micke kollade till henne så hade hon somnat in...
Mathilda hade ju varit hemma i stort sett hela dagen, men inte kollat till henne, och det var väl bara bra egentligen - då slapp hon vara den som upptäckte det...
Vad som hände vet vi inte, men jag gissar på att hon fått nån form av tumör - eller förstoppning eller något.. För hon var som uppsvälld runt bakdelen och de sista dagarna hittade vi inga små bajspluttar i buren..
Mathilda blev helt förkrossad när Micke berättade för henne vad som hänt... Såklart var hon lessen - men jag tror även att det handlade mycket om skuld.. Skuld över att hon inte brytt sig så mycket om Nikkie..
Dom ordnade en jättefin begravning för henne och nu hoppas vi att hon sover gott i hamsterhimlen ♥
6 kommentarer:
Nä men då lilla söta hamstern.... Jag antar att ni inte ska skaffa en ny nu då???
Så sorgligt ... Många kramar till er. <3
Så sorgligt men jättefint skrivit av Mathilda. Och skönt ändå att hon inte hittade henne utan Micke.
kram Hannah
Mon:
Nä.. det blir ingen ny hamster!
Första dagen ville hon ha en ny för att alla hennes kompisar inte hunnit se henne ännu..
Men dagen efter sa hon själv "Vi väntar nog några år med fler husdjur va?"
Josse:
Mmm.. lite sorgligt är det allt, och även om jag suckade många gånger över att det var jag som fick ta hand om henne - så känns det lite tomt utan henne... Faktiskt..
Hanna:
Mmm.. jag är glad över att dom gjorde en sån fin begravning!
Kram!
Men så fint ni gjorde. Bra tror jag för M att få göra finbegravning åt Nikki.
Jag hade galet dåligt samvete när Engla, Viktors kanin dog då jag knappt hade kollat till dom alls utan överlåtit det till killarna under någon veckas tid, hade jag varit med hade jag kanske sett el märkt att hon inte mådde bra.
Kraaaaaaaaaaaaaaam
Sabina:
Faktum är att jag var inte hemma - utan det var Micke som hjälpte henne med detta. Jag är imponerad!
Jag hade till och med tänkt; "Bara hon inte dör när jag är borta, för hur ska dom då lösa begravningen?!"
Inte kul med dåligt samvete.. men jag förstår precis hur du menar..
Kram kram!
Skicka en kommentar