Jo, det var som sagt ingen höjdarförmiddag här hemma på Hallonstigen. Barnen vaknade alldeles för tidigt (eller om det var jag som la mig för sent kvällen innan..). Det var nog en kombination av det hela..
Frukosten blev tjafsig, och framförallt den lilla herrn i huset var envis, gnällig och tjurig. Tyckte att det var en god idé att gå ut en stund, och det nappade Mathilda direkt på. Däremot Melker, som brukar vara den som vill gå ut, han skulle sitta i sitt rum och leka med bilar.. Han som nästan aldrig leker själv i sitt rum annars..
Mathilda klädde på sig och gick ut själv en stund. Efter ett tag fick jag ner Melker, och fick på honom kläder. Senaste påklädningsstunderna har oftast fått mig att vilja kasta något hårt i väggen och framförallt drömma om sommaren. Hatar vinterkläder...
Melker gick ut, och barnen gick till lekparken. Allt kändes frid och fröjd... Jag stannade inne och gjorde lite matsäck. Det skulle bli en promenad i skogen... Packade ner i en ryggsäck, snörde på mig kängorna och halkade upp till lekparken. Där hittar jag barnen vid gungorna.. Vid gungorna är det en gigantisk vattenpöl med en isskorpa på... Jättekul tyckte barnen. Jag hade inte riktigt haft med i beräkningen att Melker skulle stå med vatten upp till knäna... Han var dyngsur. Det var bara att gå hem och börja om från början med en ny laddning kläder. Puh.. andas, andas...
Vi gjorde ett nytt försök att gå iväg , Mathilda gnällde och ville stanna hemma. Men till slut kom vi i väg. Satte oss i en glänta i skogen och fikade.. sen sprangs det ett par varv, och fem minuter senare ville Mathilda gå hem.
Ja, tiden började bli lite knapp ändå så det var lika bra att gå hem. Melker ville bli buren, men min rygg och höft har fått nån känga så jag är helt stel och har ont, så jag pallade inte att bära. Då blev det gnäll för det... Jag skulle verkligen behöva gå till kiropraktorn och knäcka lite både här och där nu.
När vi kom hem fixade jag snabblunch, plättar. När Melker såg vad som stod på bordet blev han skogstokig och skrek efter spaghetti. Denna jäkla spaghetti jämt... Jag hade ingen klar och hann inte fixa någon heller, så han fick helt enkelt bli utan. Lunchen slutade i tårar för min del. Jag är så förbannat less på matsituationen just nu..
Vid halv ett var det dax att åka igen. Vi skulle lämna av Melker hos Micke på Maxi. Jag kände mig som ett åskmoln vid det här laget... Får man skriva att det var skönt att släppa av honom vid Maxi och bara åka vidare med Mathilda i bilen? Vi åkte till centrum där Mathilda skulle till tandläkaren. Jag hade anat ett hål i en tand, och nu ville vi kolla upp det.
Det visade sig vara ett litet, litet hål. När vi ändå var på plats så lagade dom det. Mathilda var otroligt duktigt och modig! Hon låg blickstilla och rörde inte en fena när dom lagade. Imponerad!
Efteråt åkte vi upp och hämtade Melker igen. Kändes lite ironiskt när fler på Maxi pratade om hur charmig och go Melker är..
Vi handlade ett par småsaker och åkte sen vidare mot gammelmormor & gammelmorfar. Skulle lämna ättikssprit samt sätta upp nytt foto på Melker i deras barnbarnsbarnram. Mathildas foto hade mamma satt dit för ett tag sen, och nu var det alltså Melkers tur.
Vi stannade en stund och fikade och pratade. Full fart på barnen som vanligt.. Mathilda lånade gammelmormors kläder och hade modevisning för gammelmorfar. Han skrattade gott åt henne.. lilla morfar!
Strax innan fyra åkte vi från Arhem. Nästa stopp var på Coop där vi skulle köpa julgran. Mathilda fick välja, och såklart blev Melker avundssjuk.. Borde jag ju ha tänkt på. Suck! Millimeterrättvisa är det som gäller..
När vi kom hem så hjälptes Mathilda och jag åt att göra "Fisk i ugn". Gott!
Melker fick spaghetti med kycklingbitar.. konstig blandning, men det kändes bättre att skjuta till lite kyckling till pastan i stället för att bara äta spaghetti och ägg som han kört ett tag nu..
Sen kläddes som sagt granen och det blev ett mycket bättre slut på dagen än vad jag hade vågat hoppats på. Tack för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar