fredag, december 25, 2009

Som sagt....

... jag var inte stressad för självaste julen... Däremot var jag rätt stressad för jobbet... Vågar nästan inte erkänna att jag satt uppe och jobbade till 01 natten till onsdagen och till 01:40 natten till julaftonen.

Det blev inte så många timmars sömn...

Natten till julafton kom jag i säng 02, och strax därefter kom Mathilda in till oss och Melker vaknade till, och i samma veva känner jag att mitt hjärta befann sig utanpå kroppen... Så kändes det i alla fall.. Jag hade en hjärtklappning utan dess like.. Så fruktansvärt obehgaligt... Försökte ligga kvar i sängen en stund, men det gick inte. Gick in i badrummet och ställde mig. Hjärtat fortsatte att skena och jag tänkte; "Nu dör jag.. JAG VILL INTE DÖ! Jag vill inte dö i från mina barn! Jag vill inte dö på julafton!" Fy så rädd jag var.. Usch! Jag börjar gråta nu när jag skriver det..

Gick ner och funderade på om jag skulle ringa 112 eller Vårdguiden. Ringde Vårdguiden och fick pratade lite, och hon jag pratade med var övertygad om att det var stressrelaterat. Jag skulle försöka varva ner och om det inte gick över inom en timme skulle jag ringa igen.. Jag la mig ner och somnade efter en stund. Då var klockan halv fyra eller nåt sånt..

Strax efter sex vaknar barnen och Micke går upp med dem. Jag försökte sova vidare, men kände hur hjärtat klappade på så jag ringde Vårdguiden igen. Fick prata med en sån rar tjej så jag började gråta bara av hennes lugna och omtänksamma röst. Hon lugnade mig, men jag var ändå rädd.. Hon rekommenderade mig att besöka Närakuten för att bli kollad, så när dom öppnade vid åtta så ringde jag dit. Där sa dom åt mig att åka till akuten..

Jag grät så tårarna sprutade... Vill inte tillbringa julafton på akuten... men samtidigt var jag så rädd så jag lämnade familjen och åkte till Uppsala.. Redan i bilen in började det kännas bättre, men jag åkte ändå vidare. Väl vid Akademiska parkerade jag bilen och började sen leta efter ingången. Visade sig att jag hade åkt fel och när jag gick där och letade så kändes allt så mycket bättre och jag förstod att jag inte skulle dö här och nu.. Jag åkte hemåt till min fina familj igen. Lovade mig själv att ta det lugnt.. Inget mer jobbande sena nätter..

Väl hemma så åt vi grötfrukost och slappade en stund. Ambitionen från början var att rensa upp klädhögarna, dammsuga och skura golven. Men jag bestämde mig för att det fick vara.. Vi kunde fira jul ändå!

Vid ettiden gick vi ut och åkte pulka i backen. Det visade sig tre andra grannfamiljer var där, så det var full fart i backen. Urkul! Både vuxna och barn åkte och hade kul!
Dom andra hade med sig kaffe, varm choklad, glögg och pepparkakor som vi smamskade på innan alla gick hem och firade jul. En fantastisk kul start på julfirandet!

Vid tre kom mamma och pappa hit och vi kollade på Kalle Anka. Nicklas, Sandra & Max var lite sena, så då kunde vi ta det lugnt och behövde inte stressa fram julmaten. Det var skönt..

Det gick över förväntan med barnen i år! Inte alls en massa tjat, utan dom väntade tålmodigt!
Vi åt, och som vanligt blev det en massvis med saker kvar.. Vi som dessutom dragit ner på julmaten i år.. Min favvis är som vanligt sillsalladen. Jag åt mig nog mätt på sillen... Åt inte en enda prinskorv eller köttbulle insåg jag...

Efter maten hjälptes vi åt med disken! TACK MAMMA ♥

Sen gick Mathilda och köpte tidningen - och tomten kom under tiden hon var borta..
En massa paket blev det - jag fick hela fem paket!


Jag en ny fin kamera, en kameraväska, en cd, två böcker och scrapbooking-kit!
Har jag verkligen varit så snäll???

Som grädde på moset så fick jag min nya iPhone med posten dagen innan jul oxå.. Så nu har saker att leka med :)

Barnen fick en massa kul och fint dom med. Dom var nöjda och glada!

Efter julklappsöppningen så var det dags för bytesklapparna, med efterföljande tärningsspel. Kul som alltid!

Kvällen avslutades med att mamma, pappa, Mathilda och jag spelade Mathilda's nya spel "Lattjo på tippen". Ett spel som jag tyckte såg sådär halvkul ut när jag köpte det.. men hon ville ha det så då fick hon det..
Det var hejdlöst kul - och i kombination med att vi var rätt trötta så blev det otroligt kul.
Vi skrattade så vi tjöt! Härligt...


Mamma och pappa gick hem strax före tolv och då gick Mathilda och jag direkt och la oss. Melker hade somnat nån timme innan.. Jag somnade nog i stort sett omgående..
Glad och lycklig över att julafton blev så bra ändå till slut!

GOD FORTSÄTTNING PÅ ER!

11 kommentarer:

Linda sa...

God Fortsättning och ta hand om dig. Inte stressa, inte stressa! (Kanske lättare sagt än gjort...)

Kram från Uppsala

Hanna sa...

Hu, vad läskigt. Vilken tur att du mådde bättre sen. Jag hade sådär för några år sen jag också (när jag stressat för mycket) och det var verkligen obehagligt. Fick konstaterat med ekg att allt var väl och att det var stressutlöst och sen dess återkommer det varje gång jag jobbar för mycket. Bra sätt att veta det.
Ut och cacha istället :-) Då mår man bra. Ha en fortsatt trevlig helg. /Hanna

Josefina sa...

Vad skönt att panikattacken vände/lättdae, och att du fick din fina sköna julafton. Jag struntade också i klädhögarna, och det gick utmärkt att fira jul ändå. ;) Stor kram till dig.

Marianne sa...

Det blev en mycket bra julafton, Gumman!
Och nu hoppas jag att du tar hand om dig lite bättre. Jag vet ju exakt hur läskigt det är och önskar ingen annan den upplevelsen.
Puss på dig

Sabina sa...

Men herregud vad läskigt Sandra, inte kul alls. Skönt att det blev bättre, du måste verkligen ta hand om dig själv.
Kramkramkram

Monkan sa...

Usch hörru, det låter inte bra alls. Du måste försöka ta d lite lugnare ( lättare sagt än gjort kanske & jag bode lära mig av det). Hoppas du får en god fortsättning nu! Kanske en lunch sen tillsammans när du e tillbaks på jobbet! Kram kram

Jenny Bergvall sa...

Usch ,det där stressandet låter INTE skoj. Hoppas du lär dig att koppla av även jobb nästa gång. Det är inte värt att så dödsångest av.
Men så verkar det som om er julafton till slut blev super och nu hoppas jag ni får ett fortsatt BRA slut på året. KRAM Jenny

Therese sa...

Men vännen!
Vad glad jag blev över att läsa att julaftonen blev så lyckad.Men vad ledsen jag blev av att läsa att du varit dålig:-( Snälla snälla ta hand om dig!! Du måste, inget är viktigare än att du mår bra!
Många kramar och ta hand om dig!

Camillas dagar sa...

Usch, det låter som en riktigt jobbig ångestattack! Du får nog lyssna på kroppen och ta det lite lugnare. Inte lätt, men nödvändigt!
Kram och god fortsättning på julen!

Sandra sa...

Tack alla för era fina kommentarer och värmade ord!

Linda... Ja, i bland är det lättare sagt än gjort och det är sorgligt att det ska behöva gå så långt innan man ska fatta...

Hanna.. Skönt att du fick det konsterat med ekg att det var stressutlöst.. Jag försökte intala mig det, men var ändå livrädd att det var en hjärtinfarkt på väg.. Som tur var släppte det ju och då förstod jag..
Bra tips där! Nu har vi julcachat lite faktiskt... Härligt!

Josefina..Ja, det var skönt! Galet att man känner att klädhögarna måste bort - men himla skönt när man insåg att det gick bra att fira ändå..

Mamma.. Ja, jag tänkte mycket på dig och undrade om det är så du brukar känna..

Sabina.. Ja, läskigt var ordet! Och ja.. jag måste nog det! Du oxå... ok?!

Monkan.. Nä, det är väl inte så bra när det blir så här.. Ja, en lunch får vi absolut ta! Jobbar du nu i mellandagarna?

Jenny.. Ja, tyvärr är det väl learning by doing som gäller.. Men sån här dödsångest vill jag aldrig mer ha så jag måste skärpa mig..

Therese.. TACK!
Jo, jag ska försöka ta hand om mig bättre! Du med... eller hur?!

Camilla.. Ja, det var väl en ångestattack även om jag inte trodde det då jag var mitt uppe i det...

TACK och KRAM på er alla!

Monkan sa...

Förresten, ja jag jobbar dessa 3 dagar. Sen e jag ledig nästa vecka... Kram