Fika i stan & vårvernissge

I dag har jag och Melker varit inne i Stockholm och fikat med de nya marsmammorna, alltså mars 2005. Vi kom in alldeles för tidigt, jag var rädd för att det skulle vara köigt och ville var ute i god tid. Melker är inte alls som Mathilda vad gäller bilåkning. Mathilda somnade så fort bilen startade då hon var bebis, men så gör inte alls Melker. Nu höll han sig vaken ända till Rotebro. Kom in till stan redan tio över nio och vi skulle inte ses förrän vid tio. Tänkte då att jag kunde ta en sväng inne på Åhléns, dom brukar alltid ha så fina barnkläder där så det vore kul att kolla lite... Men dom öppnade ju inte förrän vid tio, så det blev inget av med det. I stället gick jag ett varv inne på Hemköp och spanade lite...

Strax innan tio gick jag iväg till Kulturhuset och där stod en av nätmammorna och väntade, och sen fylldes det på med flera. Till slut var vi sju mammor med barnvagnar som skulle hitta något bra fikaställe att invadera. Gick upp till fiket i Kulturhuset, men där öppnade dom inte förrän vid elva så det var bara att vända. Vi gick iväg till Hötorgsskrapan och satte oss vid ett fik där. Drack kaffe, åt en macka och pratade medan Melker bara sov. När klockan var tjugo i tolv sov han fortfarande, och jag började bli lite stressad då min parkeringstid gick ut 12:02. Jag bestämde mig för att gå iväg till bilen och betala lite till, och sen gå iväg nånstans och ge Melker mat. Men på väg till bilen vaknade han, och var hungrig. Den sista biten skrek han ordentligt i vagnen. Så i stället för att gå iväg och ge honom mat så satte jag mig i bilen inne i p-garaget. Mysigt... Han blev i alla fall nöjd och vi kunde åka hemåt.

Kom hem vid ettiden och slog mig ner i soffan och pustade ut. Jag är nog lite bekävmare denna gång... När Mathilda var bebis var jag ju inne i stan flera gånger i veckan, och det var inte så särskilt jobbigt. Denna gång har jag inte riktigt samma behov av det känner jag, kanske därför som jag mest upplevde det som bökigt?!

Vid tre åkte vi ner till dagis. Det var vårvernissage. Fick höra av en fröken att Mathilda hade talat om att hon hade en "vernissage-tröja" på sig... Tokan!
När alla föräldrar kommit så ställde barnen upp sig och sjöng ett par sånger. Mathilda stod längst fram och sjöng med hög och tydlig stämma :). Hon var så otroligt duktig och det är så himla kul att se hur framåt hon har blivit! Det var en stolt mamma som stod där och lyssnade! Blev förstås ännu stoltare när en annan mamma kommenterade hennes sånginsats!


Våran lilla sångfågel

Efter sången gick vi in och tittade på alla konstverken. Mathildas grupp hade målat krokusar och Mathilda hade även ritat en blåsippa. Sen var det fika, äntligen fick vi smaka syltkakorna som Mathilda så länge hade pratat om! Mathilda ville sitta med Anton och hans pappa och fika i soffan, så jag satte mig ute i matrummet tillsammans med Johannas mamma och pratade.

Mathilda ville ta med en syltkaka hem till pappa, så hon la den i väskan. När Micke kom hem i så skulle han få kakan, men då ångrade sig Mathilda. Hon vill ha den själv... Hon erbjöd då Micke att dom kunde "Ola" om kakan. Vi fattade inte riktigt vad hon menade, men det var förståss "Ole, Dole, Doff...." Behöver jag berätta att det var Mathilda som "vann olningen"???

På kvällen åkte Mathilda och jag upp till Eurostop. Jag ville köpa en amningströja, men någon sådan hittade jag inte. I stället blev det en tröja till Mathilda och en body till Melker...

Glömde förresten att skriva att Mathilda sov hel natten mellan lördagen och söndagen i sin säng! Det händer inte ofta vill jag lova.... På söndagskvällen ville hon dessutom somna själv sa hon! När det väl kom till kritan, coh Micke skulle gå ut ur rummet efter sagoläsningen ångrade hon sig, så han fick stanna. Men ändå, bara att hon säger en sak är ju positivt - tror jag....