Nu går vi in på den sista veckan som jag är hemma själv med Melker. Från och med tisdag nästa vecka får Mathilda bara vara på dagis mellan 8-11. Känns inget vidare... men men!
Melker var inte alls så sugen på att sova, inte ens när jag gick ut med honom ville han somna. Det tog en stund innan han slumrade in... När jag sen kom hem igen så sov han väl max fem minuter innan han vaknade igen... Det slår aldrig fel!
Känns som om större delen av dagen tillbringades i soffan eller i sängen, mysigt!
Strax efter tre åkte vi ner till dagis och hämtade Mathilda. När vi kom hem sen igen spelade Mathilda dator och var allmänt tjurig. Jobbigt!
Jag känner mig så otillräcklig och det är förbaskat jobbigt! Hinner inte med allt här hemma som jag vill, det är ett evigt plockande. Först runt tio på kvällen brukar jag känna mig färdig med allt plockande, och då kan jag sjunka ner framför datorn och koppla av en stund. Sen blir jag sittande fram till halv tolv-tolv, fastän jag borde gått och lagt mig för länge sedan.
Jag har ständigt dåligt samvete för att jag inte kan ge Mathilda all uppmärksamhet - och samtidigt känns det lite sorgligt att man inte kan njuta lika mycket av Melker som man kunde av Mathilda då hon var bebis.
Det har verkligen hänt så fantastiskt mycket med Melker, och det är just på eftermiddagarna och kvällarna som han är som mest aktiv. Det är då man vill ligga och prata med honom i soffan som mest... och då måste man såklart passa sig så att man ger Mathilda lika mycket uppmärksamhet. Hon säger till med en gång om hon tycker det blir för mycket Melker... Det är mycket "Titta på mig nu"
Jag har satt in en bild på Melker i min plånbok brevid en bild på Mathilda. Tidigare hade jag där en bild på Mathilda & Micke, men nu är det alltså en bild på Mathilda och en på Melker. Mathilda frågade då om varför jag inte ville ha den bilden kvar i plånboken...
Även om det känns jobbigt i bland så är det så fantastiskt att se hur mycket Mathilda älskar sin lillebror! Det är underbart.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar