Helgen

Lördagsförmiddagen blev lugn vi kom inte utanför dörren förrän efter lunch. Då gick vi till pulkabacken där Mathilda åkte snowracer en stund. Även Melker fick åka lite, men han fick nöja sig med att åka pulka..

Efter en stund var Mathilda nöjd och ville vidare. Vi gick då till isbanan och kikade lite. Micke och Mathilda gick ut och kände lite på isen, och Mathilda gjorde "sko-piruetter". Skoj tyckte hon, och sen ville hon genast åka och köpa skridskor. Jag skulle tycka det var bra om man kunde låna skridskor nånstans och testa innan man köper...
När vi skulle gå från isabanan så träffade Mathilda sin dagiskompis Emma, så hon stannade kvar och lekte i snön med henne en stund. Under tiden gick Micke fram och tillbaka lite med Melker tills han somnade, sen gick vi hemåt.

Melker fick ligga kvar i vagnen ute och sova, och där sov han som en kung. Han sov i över två timmar. Under tiden Melker sov så hann vi att få besök. Det var Åsa, Thomas & Thindra som kom och hälsade på oss. Kul!
Dom var hos oss hela kvällen, vi åt tacos, fikade, pratade och beundrade barnen typ...

Melker & Thindra verkade gilla varann, även om Melker kanske gillar lite för mycket... Han vill gärna gosa väldigt närgånget och våldsamt. Kanske inte så poppis...

Både Mathilda & Melker var toktrötta på kvällen. Mathilda vägrade att somna och låg och tjafsade om allt möjligt... Melker somnade - men vaknade åtskilliga gånger under kvällen... Han verkade ha ont i magen. Jag satt med honom i famnen framför datorn till klockan var 0:30, då kom han äntligen till ro. Fast 02:45 vaknade han igen och ville ha välling.. Puh!

Förresten så blev Melker nio månader i går!

I morse var jag stentrött... Planerna att åka till Kista C ställdes in... I stället nöjde vi oss med ett snabbt besök på Eurostop, då vi även tog med oss gammelmormor. Jag köpte två tröjor och Micke köpte ett par byxor och en skjorta. Vi åkte sen vidare till Löwenströmska för att hälsa på gammelmorfar.

Morfar verkade må ganska så bra, men det var något som inte var helt bra förstod vi snabbt. Han ville absolut inte komma upp i rullstolen. Men efter ett tag fick han sin påse tömd, och efter det blev han lite piggare och satt upp i rullstolen. Vi satte oss då i ett av dagrummen och drack kaffe. Det är kul att se hur glad han blir över att se barnen, men samtidigt så är det så in i vassen sorgligt... Jag önskar så att han nån gång kommer få tillbaka talet... Men jag törs verkligen inte hoppas... Min älskade morfar!

Efter en och en halv timme åkte vi hemåt. Jag hade tänkt åka till mamma & pappa för att gå på bandet en stund, men jag pallade inte. Jag hade ett sånt behov av att bara sätta mig och päsa en stund... Jag tycker det är så aptrist när tiden bara rullar på och man inte hinner nånting.. Jag har så svårt för att inse att man inte kan hinna med allt man vill. Jag måste bli bättre på det - men hur blir man det? Hur lär man sig att prioritera? Hur lär man sig att sänka sina krav? Det är svårt som satan...

Nu i kväll har min & Melkers rutin för sömn & mat-skola startat. Vi hoppas kunna få in lite rutiner vad gäller mat & sömn, och förhoppningsvis då bättre sömn.

I kväll somnade han efter 14 minuter! Jag som trodde det skulle bli döjobbigt, för han skrek rätt mycket direkt när jag la han... Ska bli intressant att se hur natten blir... Nu har han snart sovit i fyra timmar i alla fall. Han har vaknat till tre gånger, men då har det räckt med att lägga ner honom, in med nappen och buffa lite.

Håll tummarna för att det blir en inte alltför jobbig natt....