Första dagen med nya tiderna

I dag blir Melker två månader, och det är premiär för Mathildas nya dagistider. 8:00-11:45 är det som gäller nu alltså.

Jag får väl försöka hitta nån form av rutin för förmiddagarna framöver. I dag blev jag mest sittandes i soffan med Melker i famnen. Han var trött, men ville inte sova annat än i famnen. Hade tänkt att gå ut, men kom aldrig i kläderna förrän det var försent :) Det är lite bökigt med Melkers matande. Han vill inte äta så mycket som han borde... Han äter bara lite grann ur flaskan och sen är han nöjd, och vägrar ta emot mera. Det kan ju vara så att han får i sig mer från mig, men jag vet inte. Fast kruxet är ju ändå att han blir hungrig fortare, och det är lite bökigt då man flaskmatar. Det blir en himla massa tillägg som man blandar i ordning och bara slänger bort, plus att det är lite bökigt om man ska iväg.

Jag jämför såklart med Mathilda, och hon åt i stort sett var fjärde timme. Då var det enklare att planera sina dagar. Då såg man till att vara på en plats där man kunde värma tillägget när det var dax. Med Melker vet man aldrig när han kommer bli hungrig.... Bröstet går ju bra för att dämpa hungern akut, men oftast vill han ju ha mera direkt efter. Ja ja, jag får väl välja själv kanske. Om jag överger amningen helt så kanske det går lättare, men jag vet inte om jag vill det ännu... Ett litet tag till vill jag hålla på i alla fall :)

Hur som helst, försökte få i Melker ordentligt med mat innan det var dax att åka och hämta Mathilda. Han åt väl kanske 40 ml, och sen somnade han. Lyfte ner han i babyskyddet och sen åkte vi. Var en kvart tidig till dagis, så jag satt kvar i bilen och läste en bok. Läser "Två nötcreme och en moviebox" just nu, mycket skratt :)
Nu gäller det verkligen att komma till dagis rätt tid, kommer man för tidigt så kommer man mitt i lunchen, och kommer man försent så har dom hunnit påbörja vilan...
Hur som helst, så hämtade jag Mathilda kvart i tolv, och det gick jättebra. Vi har ju pratat mycket om att hon ska åka hem innan vilan, så det var inga konstigheter. Men jag undrar hur det kommer att bli i längden, då hon inser att vi alltid kommer att göra så....

I dag stod IKEA på eftermiddags-schemat... Pust, vilket äventyr!
Melker vaknade i stort sett direkt då vi kom in på IKEA. Han ville ha mat... Så det var bara att ruscha i väg till caféet. Mathilda blev arg för att vi inte stannade på Barnens IKEA och lekte... Det var ju därför vi var där, inte för att mata Melker. Hade Melker i Babybjörnen och fick höra flera kommentarer från förbipasserande; "Vilken sööööt bebis" och "Oj, vad mycket hår! Gud så sött!". Gissa om man blir stolt då :)

Väl i caféet mutades Mathilda med en glass, och jag satte mig och matade Melker. Allting är ombyggt på Ikea, och det roliga lekköket är utbytt och det gillade inte Mathilda. Dom nya lekgrejerna föll henne inte alls i smaken.... Hon tjatade på mig om att jag skulle skynda mig att mata Melker så att vi kunde gå i väg... Stressande! När jag matat Melker klart skulle vi byta blöja och Mathilda skulle bajsa, så vi gick in på toan. Men dom var avstängda iom ombyggnaden, så vi fick gå igenom hela varuhuset till entrén för att gå på toan där... Bökigt!

När vi var klara på toan så var det bara att gå in igen. Mathilda lekte bra länge på Barnens IKEA, och jag kämpade med att försöka få Melker att sova. Pust! Lyckades till slut, men det blev inte långvarigt såklart...

När vi närmade oss utgången träffade vi gammelmormor & gammelmorfar, så vi stod och pratade med dem ett tag innan vi gick till kassan. Det blev några smågrejer inhandlade, ett babygym, en mobil, skärbrädor, en gryta och förvaringsboxar. Utanför köpte vi korv, och fick då sällskap av gammelmormor & gammelmorfar igen. På väg till bilen vaknade Melker och var lessen, och jag var svettig... Fy, det var jobbigt! Fast på sätt och vis var det väl inte sååå jobbigt, det är nog bara jag och mina höga krav det är fel på... Allt behöver väl inte vara så jäkla perfekt och enkelt? Hade jag överhuvudtaget trott att ett IKEA-besök skulle gå helt smärtfritt? Då är jag ju rätt korkad....

När vi kom hem så satte jag mig i soffan och pustade ut... I stort sett hela eftermiddagen ägnades åt att leka dagis. Mathilda var mamma till sina två dockor Emma & Petter och jag var dagisfröken. Mathilda bodde på nedervåningen och dagis låg på övervåningen. Mathilda kom upp och lämnade dockorna till mig, och så gick hon ner och var nere en stund och kom sedan och hämtade dockorna hos mig igen. Vet inte hur länge vi höll på, men bra länge var det i alla fall.... Perfekt lek tycker jag, då jag kunde hålla på och fixa i köket under tiden :)

Micke skulle jobba sent, och jag skulle försöka mig på att natta två barn... Eftersom det är svårt att lägga i från sig Melker då han somnar på kvällen, så tänkte jag att jag försöker få dem båda att somna inne hos Mathilda. Testade först att lägga Melker i sin säng under tiden jag läste saga inne hos Mathilda och det gick bra. Han låg och pratde med figurerna i mobilen i en kvart innan han lessnade. Tog in honom till Mathildas säng, och Mathilda blev överlycklig och kunde inte sluta pussa på honom. Lät henne hållas en stund, men sen sa jag åt henne att låta honom vara och försöka sova. Då blev hon först lessen och grät "Men jag älskar ju Melker och dig mamma" och sen blev hon arg för att Melker sparkade på henne... Sådär fortsatte det ett tag, och efter en stund gick vi in och la oss i våran säng i stället. Tänkte då att jag skulle ligga i mitten så skulle hon slippa Melkers sparkar, men det ville hon inte. Hon ville ligga brevid honom "Jag älskar ju Melker"... Då kunde hon såklart inte låta honom vara... Blev arg och sa åt henne på skarpen och då blev hon lessen igen... Sen var allt fel, när jag låg vänd mot hennes håll och hade ryggen mot Melker så trodde hon att jag inte älskade honom, när jag låg och drog med handen på hennes ben så hade jag för torra händer, när jag buffade lite på henne så påpekade hon att hon inte var nån bebis och helt plöstligt utbrast hon dessutom: Jag tycker inte om att det är blått och grått härinne, jag vill att det ska vara en tjejig färg..." Vad svarar man på det? Hade jag inte varit så frustrerad hade jag väl brytit ihop av skratt, nu bröt jag ihop av frustration.

Det hela slutade med att vi fick gå upp och ge Melker mat... Så när Micke kom hem vid nio var hela familjen vakna ändå... Jag var rätt less, ville ju så gärna att fixa nattningen själv... Men det sket sig som sagt!