När jag skyller på andra för att slippa se något hos mig själv - det är en projektion.
- Valet mellan att projicera och att ta ansvar är alltså ett val mellan att känna olycka och att oftare känna glädje!
- Det är alltid möjligt att ändra gamla vanor.
- Attack skapar alltid skuld.
- Att känna skuld och samtidigt uppleva lycka är omöjligt.
- Att se sina egna projektioner är det första steget mot att befriga sig från vanan att projicera.
"Om bara-tänkandet" har alltid till syfte att befria mig från eget ansvar - ansvaret för mitt liv, min framgång, mina känslor, min glädje och lycka. Min livsinställning blir: Jag är ett offer för andra.
Detta synsätt kan bli till en förlamande vana. Allting i mitt liv tycks alltid bero på andra. Det beror på min man... Det beror på vädret... Det beror på eleverna... Det beror på mina barn... Det beror på min chef... Det beror på min barndom...
Om bara allt detta hade varit annorlunda hade mitt liv varit lycklig.
Syftet med en projektion är att befria mig själv från ansvar och skuld.
- Att se sin egen storhet är inspirerande.
- I varje möte med en annan människa gör jag valet mellan att värdera mig själv högt eller lågt.
- Det anstår oss inte att göra oss mindre än vi är.
- Först när jag kan se storheten i mig själv kan jag se storheten i andra.
Dina tankar är skapande. Som du tänker, så blir det.
Du ensam väljer vilka bilder du frammanar.
Du är i varje val av tanke en skapande människa.
De bilder jag tillåter mig att se av mig själv - de bilderna ser jag bli sanna.
Varje kärleksfull tanke om en annan människa är sann.
Har jag en negativ tanke är jag förhindrad att le äkta.
Ingen som känner skuld kan ge ifrån sig ett äkta leende.
Ingen som är rädd kan ge i från sig ett äkta leende.
Det äkta leendet är en pålitlig signal om hur en människa mår och tänker.
Varje gång jag övar att inte stå kvar i skuld och i stället visualiserar en positiv variant är jag skapare av en ny framtid för mig.
Det betyder att jag till nästa möte mer kan bestämma "vem jag vill vara".
Hur mitt liv ter sig är ett resultat av mina tankar.
En människa som inte älskar sig själv kan heller inte älska andra.
Jag har ansvar för alla tankar jag tänker om mig själv.
Jag skapar mig själv genom de tankar jag har om mig själv.
Jag skapar mig själv dag för dag.
Jag är unik. Bara jag är just som jag är.
Jag är en viktig del av skapelsen.
Jag har en enorm potential.
Jag är värdefull, viktig och unik.
Jag är ett bidrag till den här världen.
Jag är en gudalik och fantastisk människa.
Jag är innerst kärleksfull.
Jag är varje dag värd att känna glädje och kärlek.
Jag har all rätt att känna mig lycklig.
All förakt är en projektion.
Syftet är att dölja en rädsla jag känner.
Varje gång jag föraktar någon är jag intolerant mot något hos mig själv.
Mitt förakt av andra är en signal till mig om min egen oförmåga att acceptera och älska något i mig själv.
Jag föraktar aldrig någon av de skäl jag tror.
Förakt följs alltid av skuldkänslor hos mig själv.
En människa som föraktar förlorar sin glädje.
Jag kan ändra alla tankar som skadar mig.
Orsaken till mitt förakt (och hat) finns i mitt sinne. Ingen annanstans.
Det är bara där - i mitt egen sinne som jag kan blia av med mitt förakt.
Det är bara där det finns.
Det jag föraktar i andra människor har jag först lärt mig förakta i mig själv.
Allt förakt är i grunden ett självförakt.
Allt i mitt förakt bottnar i något i mig själv - som är obearbetat.
Ingen som föraktar kan sant se den hon föraktar.
Hon ser bara de bilder som hon själv lagt på den människan.
Först när jag är fri från förakt kan jag se människor som de verkligen är.
Allt jag väljer att se i en annan människa är en reflex av något i mig själv.
All mobbing är ett uttryck för mobbarens oförmåga att älska något hos sig själv.
När jag hade goda, fantastiska, positiva och accepterande tankar om mig själv förväntade jag mig någon form av bestraffning!
När jag ändrar mina tankar om en annan människa ändras också mina känslor och alla mina spontana reaktioner inför henne.
Varje tanke du tänker skapar antingen en känsla av harmoni, balans, glädje (dvs lycka) eller en känsla av störning, olust, irritation (dvs olycka).
Mina möjligheter att känna frid, glädje och lycka är ett val som jag kan påverka.
Det var det. Nu är boken utläst och jag har skrivit ned tänkvärda tankar och kan nu enkelt gå tillbaka och läsa dem. På onsdag när det är dax för seminarium två så ska vi diskutera och analysera boken och hur vi upplevde den. Har även ett par övningar i den som jag ska göra nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar